för gät mig inte

.
.


Juhani Haavisto tog den allra vackraste bilden
av den allra vackraste blomman

under skuggan

.

väcks frågan



drar mig bort från livet, rädd
att göra dig illa



blir stram, korrekt, tråkig
vågar inte le
ifall
sätter mina fötter på säkrad mark och
frågar



var har gränsen tagit vägen?

.
.

jo. tålamod har jag.

sitter just nu med tålamodet i knät, klappar det försiktigt mellan öronen och väntar på att grannens pöjk ska ha skövlat klart i min trädgård. vi, tålamodet och jag, ber stilla att han i alla fall inte ska asfaltera... också...

:-)

g´natt nattskrälle!

.
.
kan du vara snäll
gör nå´t tröttande idag

sov sen hela natten!

God Dag Morgonen

.
.

det regnade i natt


verandan är fuktig och gräset har dubbelvikt sig
blöta tassar följer med ut i köket och
jag har ingen lust
att vakna ensam



vrider mig bort från ensamheten
pratar med dig, är på väg
att ta fram en extra kaffemugg, men ser ju
att din morgonrock hänger stilla på sin krok
lite ledsen och
tom



rätar på knäna
låter blicken följa listerna under taket
fixerar huvudet i upprätt ställning och
går ut i dagen


.

God Morgon Dagen

.
din sol lyser på mitt ovakna ansikte idag
jag blundar lite
samlar reflexioner från
en tid nära


det finns en famn, ett lugn
där jag är jag
och dit är målet
genom dagen idag

om att närma sig

.
att ha någon
nära, någon som har
något att säga, någon som tycker
en hel massa saker
om det mesta och allt

någon som flyttar på sakerna,
tankarna, idéerna och på tandborsten
någon som anser att
bokhyllan är röd och skorna är alldeles
för många i hallen

någon sådan
är i mina känslor rätt
någon sådan
är du
om du vill

det är först

.
.
.
när jag vågar se
genom dimman, in i mig

jag ser med kärlek





juhani haavisto är fotografen

alldeles nyss

.
.










började ett ord



såg det, kände det
levde det



som i visan om vinden
vad bryr sig ett ord?


.
.
.

viärett

ibland syns det

varje steg, var dag
något som hindrar halkan

hönspinnar hjälper

okysst

hon väntar på ljuset
lägger tålamodet mellan handflatorna
som för att skydda den


det är sådana dagar
förbannelsen ligger nära och
hon går mellan


saknar himlen och
det där
som bara händer